Sjukdomar

Sjukdomar
Personernas dödsorsak som läkaren angett och prästen skrivit in i kyrkoboken har ofta helt andra namn än de vi är vana med idag. Nedan följer förklaringar och bilder från norska kyrkoböcker av några sjukdomar. Vissa namn känns igen medan andra har namn som ”Gigtfeber, ”Lungebetennelse” eller ”Tæring” är av äldre uttryck. Numera har vi bättre kunskap och medicin att behandla sjukdomarna med. För var man hänvisad till egen hemmagjord medicin i brist på både kunskap och pengar. I dragiga och trånga bostäder spreds sjukdomarna lätt mellan familjemedlemmarna. Dålig tillgång till färskt vatten eller rena toaletter skapade smitthärdar som orsakade tarmsjukdomar. Virus smittade snabbt och slog ut hela familjer. Inte ovanligt att flera personer i en och samma familj dog under kort tid vid epidemier.

Ålderdomssvaghet var en vanlig förekommande dödsorsak i kyrkoböckerna. När läkare inte kunde fastställa annan sjukdom vid hög ålder blev det naturligt att skiva in ålderdomssvaghet.

Astma är en luftvägssjukdom som gör att man ibland får svårt att andas. Orsaken till sjukdomen är att man har en inflammation i luftrören. Det är vanligast att man får astma i barndomen, men man kan få sjukdomen i alla åldrar. För i tiden med dragiga bostäder och dålig hygien var det mer vanligt att folk fick Astma vilket kunde leda till döden.

Barnsängsfeber (Barselfeber) är en smittsam och svår febersjukdom som uppstår under och efter förlossningen. Det är och var en viktig orsak till mödradödlighet. År 1664 iakttogs barnsängsfebern på sjukhuset Hôtel Dieu i Paris. Därefter hemsökte den sjukhusen runt om i världen flera gånger i större eller mindre epidemier och även åtskilliga gånger Sveriges barnbördshus. Infektionen var mycket vanlig innan man lärde sig känna sjukdomens spridningssätt. På flera ställen, särskilt i England, lade man märke till att barnsängsfeber ofta angrep ett antal barnaföderskor, som betjänats av samma barnmorska eller samme läkare. Ungraren Ignaz Semmelweis (1818-1865) lyckades bevisa att infektionen orsakades av smitta utifrån. Vid denna tid var det vanligt att barnmorskor även utförde gynekologiska undersökningar på blivande mödrar utan effektiv handtvätt eller användandet av handskar mellan undersökningarna. Ignaz hävdade år 1847 att sjukdomen berodde på en förgiftning med likgift och framhöll det farliga i att läkare eller studerande sysselsatte sig med anatomiska dissektioner eller liköppningar under den tid de hade sin verksamhet på förlossningsklinikerna. Efter att hygienen förbättrats och Ignaz Semmelweis införde handtvätt med klorerat kalklösning blev det en betydande förbättring, även om han upplevde mycket motstånd från kollegor. Genom införandet av noggrann renlighet kom antalet dödsfall i barnsängsfeber att minska kraftigt. Med införandet av antibiotika, sulfonamider omkring 1935 och med penicillin efter 1945 har förekomsten minskat betydligt.

Bronkit en vanlig förekommande sjukdom som ofta efter en tid ledde till döden. Kyliga och dragiga bostäder hjälpte säkert till att förvärra sjukdomen.

Bukhinnebetennelse (peritonitt) kan orsakas med infektion av bakterier från tarmen eller en sprucken blindtarm. Peritonit kan också orsakas av inflammation utan bakterier, till exempel om bukhinnan ligger an mot ett inflammerat organ och sprider sig till själva bukhinnan. Om t.ex. blindtarmen spricker och inflammerar bukhinnan leder detta ofta till döden om inte akut operation sker. Dödligheten ökar ju äldre man blir.

Difteri
Difteri
är en mycket allvarlig sjukdom som obehandlad kan leda till döden (fem till tio % av de insjuknade). Sjukdomen var för 100 år sedan vanlig i Sverige och dödade årligen tusentals barn. Genom förbättrad hygien samt vår allmänna vaccination, är difterifall hos oss numera mycket ovanliga. Vid svalginfektion brukar de första symtomen uppträda två till fem dygn efter det att man blivit smittad. I början liknar sjukdomen vanlig halsfluss. För kallades även sjukdomen för ”halsesyke”. Vid svår infektion får man dock tjocka beläggningar i svalg och luftrör, som kan ge andningssvårigheter, s.k. äkta krupp, och man kan t.o.m. kvävas till döds. Ett gammalt namn på sjukdomen är också ”strypsjukan”.

Dysenteri ”Rödsot” var förr i tiden en benämning på sjukdomstillstånd med blodiga diarréer. Namnet kan ha använts om amöbadysenterin men avsåg nog oftare den bacillära dysenterin (shigellos). ”Dys” kommer från grekiskan och betyder dålig, illa fungerande, ”enteri” av grekiska enteron (tarm), och ”dysenteri” kan tolkas som ”ont i tarmen”. Bägge sjukdomarna kan ha liknande symtombild och fick därför samma namn innan mikrobiologisk analys fanns tillgänglig. Senare benämnde man sjukdomarna ”amöbadysenteri” respektive ”bacillär dysenteri”.

Engelska sjukan eller Rakit som sjukdomen även kallas är en bristsjukdom som främst drabbar barn och orsakas av för lite D-vitamin. Det leder till ett mjukt och missformat skelett. Sjukdomen karaktäriseras av en otillräcklig upplagring av kalcium och fosfat i benstommen. Hos barn blir benstommen mjuk och böjlig, fontanellen sluter sig mycket långsamt och barnets huvud blir större än normalt. Barnet blir hjulbent eller kobent, revbenen degenereras och bröstkorgen sjunker in. Tänderna kommer sent och utvecklas dåligt. Bäckenet deformeras. Engelska sjukan har varit känd sedan 1600-talet. Ytterligare följder av brist är kramper, energiförlust, tandlossning, närsynthet, nervositet, lättretlighet, trötthet, snabb puls. Den vanligaste orsaken till sjukdoms-tillståndet är oförmåga/allergi för intag av fisk i alla dess former.
Under industrialiseringen i England flyttade många arbetarfamiljer från den soliga landsbygden in till städerna. Det upptäcktes efter en tid att barnen blev hjulbenta. Undersökningar visade det sig att brist på solljus leder till för liten egen bildning av D-vitamin, vilket är nödvändigt för benvävnaden vid t ex upptag av kalcium, därav uppstod namnet Engelska sjukan.

Epilepsi varierar från person till person och kan vara praktiskt taget alla typer av sjukdom eller skada i hjärnan. Epileptiskt anfall är ett uttryck för en övergående dysfunktion i hjärnan. Detta orsakar en plötslig och okontrollerad störning av hjärnans elektriska aktivitet. Alla människor kan i princip få ett epileptiskt anfall under särskild stress eller vissa sjukdomar. Personer med epilepsi har en lägre kramptröskel än andra, och därför har en tendens att upprepade attacker. Epilepsi beskrevs först av ”medicinska vetenskapens fader” Hippokrates omkring 400 f.Kr. som en fysisk störning. Tyvärr föll hans kunskaper i glömska och personer med epilepsi har historiskt behandlats med allt från kastrering till lobotomi. Väldigt många har bränts på bål som häxor på grund av andras rädsla för epilepsi diagnos. Det var inte ovanligt att prästen skrev in sinnessjuk tillsammans med epilepsi i kyrkböckerna som dödsorsak.

Gigt (gikt) beror på att det bildas kristaller av urinsyra i lederna som gör att man får en inflammation Urinsyran kan öka om man går upp i vikt, äter mycket proteinrik mat och dricker alkohol. Ofta beror gikt på en kombination av urindrivande läkemedel, övervikt och alkohol. En giktattack kan ofta utlösas när man äter mycket och samtidigt dricker stora mängder alkohol. När man blir äldre ökar urinsyrahalten naturligt. Men långt ifrån alla med mycket urinsyra får gikt. Män får gikt oftare än kvinnor. Gikt kan uppstå av frosseri, stort intag av alkohol eller vid metabolisk gikt. Njursjukdom kan också ge gikt. Gikt har kallats den frossande mannens sjukdom, då statsmän, kyrkofurstar och andra högt uppsatta tjänstemän ofta drabbades. Vid gikt har man alltid återkommande attacker i en led, lagringar av kristaller i huden, njurfunktionsnedsättning och njurstenar. Ofta är stortån drabbad vid första gikttillfället. Detta tillstånd kallas portvinstå och uppstår ofta under natten.

Gigtfeber eller reumatisk feber är en rektion orsakad av streptokocker vid halsinfektion. Sjukdomen kan för vissa personer ge långtidsskadorna på hjärtat som kan leda till döden.

Hjärninflammation
En hjärninflammation (encefalit) är ofta mindre dramatisk i början. Sjukdomen som vanligtvis orsakas av ett virus kan orsaka symtom som måttlig feber, huvudvärk, yrsel och trötthet. I svåra fall kan patienten utveckla personlighets- förändringar, förvirring och nedsatt medvetandegrad. Ibland kramper och förlamning. Det är ofta tecken på samtidig infektion i hjärnhinnorna inklusive nacke och rygg stelhet. Hjärninflammation förekommer i alla åldersgrupper men oftast hos barn och unga vuxna.

Hjerneslag (stroke) även kallad ”slaganfall” är ett samlingsnamn för hjärninfarkt och hjärnblödning. Vid Slaganfall får personen plötslig förlust av kroppsfunktioner p.g.a. störningar i hjärnans blodcirkulation. Det är den tredje vanligaste dödsorsaken av alla sjukdomar, efter en hjärtattack och cancer. Varje år i Norge drabbats 15 000 personer av stroke, varav 12 000 är nya fall.

Hjertfeltuberkulose är en kombination av hjärtfel och tuberkulos. Varför just dessa två sjukdomar har slagit samman som dödsorsak har inte kunnat spåras.

Kallbrand (Koldbrand på norska) kallades förr för benbrand (lat. gangrän) och är vävnadsdöd orsakad av dålig blodförsörjning. Det kan bero på sårskador, stark nedkylning, diabetes eller åderförkalkning. Kallbrand drabbar främst de yttre extremiteterna. Man skiljer mellan torr, fuktig och gaskallbrand. Torr kallbrand uppstår vid förfrysning, medan fuktig kallbrand kan uppstå av illa skötta sårskador. Gaskallbrand är en bakteriell infektion som producerar gas i vävnad med kallbrand. Det är en dödlig form av kallbrand och orsakas ofta av bakterien Clostridium perfringens. Fullt utvecklad kallbrand kan inte botas. Vid torr kallbrand får de drabbade delarna ramla av själva, men vid fuktig kallbrand måste det drabbade området amputeras. Vanliga symptom är missfärgning, blått eller svart om huden är angripen, röd eller orange om det är området under huden som är angripet. Illaluktande vätska från såret och/eller känslan förloras i utsatt område för att senare övergå i smärta. För hade man inte råd att tillkalla läkare för att i tid åtgärda skada eller sår som inte ville läka. Fick kallbranden utvecklas utan läkarinsats kunde detta leda till döden.

Kikhoste är en mycket smittsam sjukdom som orsakas av bakterien Bordetella pertussis. Typisk kikhosta börjar som en vanlig förkylning med hosta och eventuellt låg feber. Hostan ökar efter hand, kommer mer attackvis och blir allt intensivare, speciellt nattetid. Efter någon eller några veckor kommer de karakteristiska kikningarna. Hostattackerna karakteriseras av en djup, skrällande, krampaktig hosta som tömmer lungorna på luft och följs av andnöd med långsamma, ansträngda, väsande inandningar. Med tiden klingar hostattackerna av och sjukdomen brukar vara över efter sex till åtta veckor. Hostan kan dock fortsätta i flera månader, framför allt hos vuxna. Det är främst barn som drabbas hårdast av sjukdomen viket framgår av kyrkoböckerna.

Kolera eller Kolerine vilket är ett norskt ord för en lättare varierat av sjukdomen. Kolera är en infektionssjukdom förorsakad av bakterien ”vibrio cholerae” samma bakterie som orsakar TBC. Kolera angriper mag- och tarmsystemet vilket leder till svåra diarréer och uttorkning som följd. På ett dygn kan en patient tappa 10-15 liter kroppsvätska. Utan behandling är sjukdomen dödlig. Det är fullt möjligt för en smittad person att sprida på sjukdomen utan att själv bli sjuk.
Den första kända koleraepidemin kom till Europa 1817 och härjade fram till 1823. Epidemin nådde aldrig Norge men väl andra påföljande 4-5 stycken gjorde så. Det finns en hel del skrivet om koleraepidemier i Norge bl.a. Bergen 1848-49 och den som kallas kolerasommaren 1859 i Oslo.Klicka på länkarna för mer information. Orsaken till spridningen är främst avsaknad av god hygien och avföringssmittat dricksvatten. Behandling sker först och främst med att återställa kroppsvätska, salt- och sockerhalt.

Kramper hade dagens läkare aldrig skrivit in som dödsorsak. Ofta döljer sig andra sjukdomar bakom skrivningen eller så var det enklaste för prästen att skriva. Bakom ”kramper” döljer sig allt från epilepsi, njursjukdomar, hjärtattack, stroke, etc. till feberkramper. Dåtidens läkare hade ofta tyvärr inte möjlighet att ställa en mer noggrann diagnos.

Kreft i maaen är vad vi i dagligt tal säger magcancer. För sa man kräfta vilket man fortfarande kan höra äldre personer säga. Ett samlingsnamn för många olika typer av cancersjukdomar. Kräfta var en relativt vanlig sjukdom för som ledde till döden. Då fanns inget effektivt läkemedel som kunde råda bot. Det gällde mest att lindra smärtan.

Lungebetennelse/lunginflammation var förr en vanlig sjukdom som ofta ledde till döden. Lunginflammation är en inflammatorisk sjukdom i lungan som kan uppstå till följd av en mängd olika orsaker, bland annat infektioner från bakterier, virus, svampar eller parasiter. Trånga överbefolkade bostäder var Lungebetennelse_2förr en vanlig orsak till att smittan spreds. Typiska symtom för lunginflammation är hosta, feber och svårigheter att andas, ibland bröstsmärtor. För att kunna ställa diagnos räcker det i okomplicerade fall oftast med att patientens redogör för sin situation. Lunginflammation är en vanlig sjukdom som uppstår i alla åldersgrupper och är en av de ledande dödsorsakerna hos äldre.

Lungsot sa vi förr numera säger vi Tuberkulos (tbc), var en mycket vanlig och dödlig sjukdom. Tuberkulos drabbar framförallt lungorna, men kan även sätta sig i andra organ och centrala nervsystemet. De klassiska symtomen på tuberkulos är kronisk hosta med blodigt slem, feber, nattlig svettning, och viktförlust. Medicinsk diagnos av tuberkulos baseras främst på röntgenbilder av lungorna och tuberkulintest på huden. Under 1920-talet infördes i Sverige vaccination mot tuberkulos. En annan vanlig benämning för TBC i kyrkoböckerna är Tæring/Toring.

Magsår är en gemensam beteckning på sår i tolvfingertarmen och i magsäcken. Magsår är mycket vanligt, 15 % av den manliga befolkningen drabbas någon gång av magsår. I vissa svåra fall kan magsår leda till cancer.

Mavebetennelse är en diffus sjukdomsbild som innebära med dagens kunskap ett flertal mag- tarmsjukdomar. Idag hade vi noterat Crohns som dödsorsak, sjukdomen är inflammatorisk som drabbar mag-tarmkanalen. Den räknas till gruppen inflammatoriska tarmsjukdomar. Sjukdomen har fått sitt namn efter dr. Burrill Crohn. Oftast är slutet av tunntarmen och delar av hela tjocktarmen drabbade. Vanliga symtomen kan vara buksmärta, viktminskning och diarré samt blodig avföring. Sjukdomen är kronisk och går i perioder. Sjukdomens orsak är okänd men misstänks vara dels miljöfaktorer och dels en medfödd genetisk känslighet. Idag behandlar patienter med kortison och antibiotika. I vissa svårare fall kan kirurgi komma i fråga. Förr i tiden lämnades patienterna med smärtor att dö.

Meslinger (mässling) är en infektion som orsakas av virus. Det är numera en sällsynt sjukdom eftersom de flesta är vaccinerade i västvärlden men förekommer. För i tiden var det mer vanligt att sjukdomen orsakade hjärnhinneinflammation, lunginflammation och som en följd av detta ledde till döden.Nervefeber

Nervfeber eller som sjukdomen heter idag Tyfus orsakas av de mest aggressiva Salmonellabakterier. Infektionen överförs till människor via mat och vatten. Bakterien ger upphov till inflammationen i tunntarmens vägg och sprider sig i kroppen via blodomloppet. Efter någon vecka kan långvarig diarré förekomma. I Sverige härjade nervfebern (tyfus) i större omfattning fram till 1800-talets början. Särskilt i krigstider uppträdde nervfeber och rödsot i stor omfattning att dödstalen överträffade födelsetalen. Vid mitten av 1800-talet hade dödligheten i nervfeber minskat i omfattning.

En provinsialläkare beskrev sjukdomsförloppet så här:
”Den började vanligen med frossa, ömhet och värk i kroppen, het hud, accelererad puls, ömsom belagd hvit, ömsom röd, tunga, orolig sömn, rödbrun urin, ömsom förstoppning, ömsom slemig diarrhé. Cerebral- former voro ej heller sällsynta. Sjukdomens duration varierade mellan 14 – 28 dagar. Medelålders personer af båda könen och barn voro mäst däraf angripne. Mortaliteten var ej stor. Några barn och försupna karlar blefvo dödens offer. Behandlingen med kräkmedel, laxantia oleosa i början, antiphlogistiska mixturer, locala bloduttömningar och vesicantia vid behof, samt slutligen Valeriana, Angelica eller Arnica lyckades nästan altid, blott man ej för tidigt afbröt den antiphlogistiska regimen. Af saltmixturer eller syror fann jag ungefärligen samma nytta. Oftast begagnade jag en mixtur af Murias Kalci., hvaraf jag fann lika nytta, som af mixtura Salina, och föredrog till bruk för dess lindriga pris.”

Njursjukdomar döljer ofta många olika sjukdomar som njurarna kan drabbas av. Allt från njursten till cancer var svårt att ställa diagnos förr i tiden. En vanlig urinvägsinfektion som kvinnor vanligtvis drabbas mest av kan snabbt övergå till allvarligare tillstånd om inte behandling sätt in. Förr fanns inte samma sjukvård som idag och de sanitära förhållandena var inte så väl utvecklade.

Scharlakansfeber drabbar främst små barn och ger utslag, röda kinder och röd tunga. Inkubationstiden är kort, 2–4 dagar som följs av feber, huvudvärk, halsfluss och ibland illamående. Sjukdomen är väldigt smittsam. Scharlakansfebern kan uppträda i större epidemier med 5–10 års mellanrum. Numera behandlas sjukdomen med penicillin, innan dess var det en fruktad och dödlig sjukdom. Komplikationer såsom reumatisk feber och akut njurinflammation är numera sällsynta.

Spanskesyken (spanska sjukan) var en världsomspännande pandemi som härjade från 1917 till 1920-talet. Sjukdomen var av en ovanlig kraftig form av influensa som spreds över hela världen . Första utbrottet uppstod i 1917. Totalt blev en tredjedel av världens dåvarande befolkning på 1,8 miljarder smittad. Det beräknas att 1,2 miljoner norrmän blev smittade. Av dessa antas det att ca: 15 000 dog. Dödligheten var högst bland samer, trolig på grund av avsaknad av immunitet från tidigare pandemier. Det gjordes flera försök runt i världen att ta fram vaccin. Ett av dessa skedde på ett militärfängelse vid Deer Island i Boston, USA. De intagna blev lovad benådning om de utförde testet. Försökspersonerna fick först infekterad lungvävnad från döda, därefter blev de sprayade i ögon, näsa och mun med hjälp av aerosol. Blev de inte smittade av detta fick de svälja kroppsvätska från sjuka och döende. Bäst resultat blev det om de satt med öppen mun medan en allvarligt sjuk person hostade på dem. 62 personer blev utvalda av de 300 som anmälde sig frivilligt till testerna. Inte en enda av dessa blev smittade. Den enda som blev sjuk var avdelningsläkaren och han dog snabbt. Trolig var de frivilliga redan immuna eftersom epidemin tidigare hade härjat bland fångarna. Mysteriet är hur sjukdomen kunde spridas så snabbt runt om i världen. På samma vecka spred sjukdomen i städer som Madrid, Bombay och Philadelphia. Virus kan inte överleva mer än några timmar utanför kroppen. Troligen spreds sjukdomen av människor som själv hade symptomen. I oktober 2005 blev det offentliggjort resultat som tyder på att spanska sjukan var en fågelinfluensa som smittade direkt mellan människor. Forskarna rekonstruerade viruset från frusna välbevarade lik i Alaska.

Tarmslyng blir tarmvred på svenska. Tarmslyng kan uppstå då det är stopp i tarmpassagen. Detta kan bero på att tarmen har vikt eller trasslat in sig. Den vanligaste orsaken till tarmvred är att tarmen har klämts. Detta syns oftast hos patienter som opereras i magen där det har bildats sammanväxningar som orsakar problem. En annan orsak är att en del av tarmen pressas ut genom ett bråck till exempel i ljumsken. Det kan också stoppa upp om tarmarna blockeras av trögflytande eller fast innehåll. Symtomen är buksmärtor, kräkningar och förstoppning. Smärtan är ofta kolikliknande med perioder av svår smärta som varar ett par sekunder. Ibland kan ett mullrande ljud höras från tarmen. Om patienten inte får behandling kan tarmvred vara ett mycket farligt tillstånd. Förutom smärtan är det ofta att tarmen förlorar sin blodförsörjning i ett område och det kan leda till allvarliga komplikationer.

Vatersot eller vattersot är äldre uttryck för symptom eller besvär med ansamling av vatten i kroppen. Idag använder vi begreppet ödem och behandlas vanligtvis med läkemedlet diuretika. När kaffe blev vanligt användes det som ett av medikamenterna men också örtteer och extrakt av bland annat fräken förekom. Fräkenväxten används som medicin för Invärtes urindrivande och blödningshämmande. Det ökar bindvävens motståndskraft. Utvärtes används fräken som sårläkande.

Allan Kvalevaag
2017-07-25