USA Historia

USA Historia

old_usa_mapAmerikas förenta stater (USA), en federal republik som består av 50 delstater. Så har det inte alltid varit. 1729 års uppdelning av den dåvarande Carolina provinsen och 1732 års koloniseringen av Georgia, bildades de tretton brittiska kolonierna som skulle bli Förenta staterna. Alla staterna hade lokala myndigheter med öppna val för de flesta fria män, med en växande hängivenhet till de gamla engelska rättigheterna och en känsla av självstyre som stimulerande stöd för republikanism. Alla legaliserade den afrikanska slavhandeln. Med högt födelsetal, lågt dödsantal och stadig immigration växte den koloniala befolkningen snabbt. År 1770 hade de tretton kolonierna en befolkning på 2,6 miljoner
Spänningar mellan amerikanska kolonialister och britterna under den revolutionära perioden under 1760-talet och början av 1770-talet ledde till det amerikanska revolutionskriget som utkämpades från 1775 till 1781. Den 14 juni 1775 etablerade den kontinentalkongressen, sammankallad i Philadelphia, en kontinentalarmé under ledning av George Washington. Genom förkunnandet att ”alla människor är skapade lika” som försågs med ”vissa oförytterliga rättigheter”, antog kongressen självständighetsförklaringen, som utarbetats till stor del av

Thomas Jefferson född 13 april 1743, död 4 juli 1826. USA:s president 1801–1809
Thomas Jefferson född 13 april 1743, död 4 juli 1826. USA:s president 1801–1809

Thomas Jefferson, den 4 juli 1776. Detta datum firas årligen som USA:s självständighetsdag.
Attityderna till slaveri var skiftande. En klausul i konstitutionen skyddade den afrikanska slavhandeln endast till 1808. Nordstaterna avskaffade slaveriet mellan 1780 och 1804 vilket lämnade slavstaterna i syd som försvarare av en ”udda institution”. Amerikanernas iver att expandera västerut föranledde en lång rad indiankrig. Louisianaköpet av fransk proklamerade territorium under president Thomas Jefferson 1803 fördubblade nästan landets storlek. 1812 års krig som förklarades mot Storbritannien över olika missförhållanden som ledde till ett vapenstillestånd, förstärkte den amerikanska nationalismen. En rad amerikanska militära intrång i Florida ledde till att Spanien avträdde den och andra territorier kring mexikanska golfen 1819. Tårarnas väg på 1830-talet exemplifierade tvångsförflyttningspolitiken av indianer vilket gjorde att ursprungsbefolkningen fördrevs från sin mark. USA annekterade Republiken Texas 1845. Oregon fördraget 1846 med England ledde till amerikansk kontroll av dagens nordvästra USA. Den amerikanska segern i mexikanska kriget resulterade i att Kalifornien avträddes 1848 och mycket av dagens sydvästra USA. Guldrushen i Kalifornien 1848–1849 sporrade den västra migration ytterligare. Nya järnvägar gjorde omlokalisering lättare för bosättare och ökade konflikter med indianer. Under över ett halvt sekel slaktades upp till 40 miljoner amerikanska bisonoxar eller bufflar, för skinn och kött och för att underlätta järnvägens utspridning. Förlusten av

Uppdelningen mellan nord och sydstaterna i inbördeskriget 1861-1865
Uppdelningen mellan nord och sydstaterna i inbördeskriget 1861-1865

buffel, en primär resurs för prärieindianerna, var ett existentiellt nedslag för många infödda kulturer.
Spänningar mellan slavstater och fria stater gjorde att dispyter uppstod om förhållandet mellan statliga och federala regeringar, liksom våldsamma konflikter om spridningen av slaveriet i nya delstater. Abraham Lincoln, kandidat i republikanska partiet och slaverimotståndare, valdes till president 1860. Innan han tillträdde förklarade sju slavstater sin utbrytning, som den federala regeringen vidhöll vara olaglig, och bildade Amerikas konfedererade stater. Genom angreppet på Fort Sumter 12 april 1861 började det amerikanska inbördeskriget och fyra slavstater till anslöt sig till Konfederationen som nu tillsammans var 11 stater mot 25 för Amerikas förenta stater. Lincolns kungörelse 1863 deklarerade Sydstaternas slavar fria. Efter Nordstaternas seger 1865, garanterade tre ändringar av den amerikanska konstitutionen, frihet för nästan fyra miljoner afroamerikaner som hade varit slavar, gjorde dem medborgare och gav dem rösträtt. Kriget och dess upplösning ledde till en betydande ökning av den federala makten. Amerikanska inbördeskriget är den dödligaste konflikten i amerikansk historia, vilket resulterade i 620 000 soldaters död.
Emigrationen till USA, främst från Europa hade pågått under lång tid och skulle i slutet på 1800-talet accelerera för att på 1930-talet ebba ut. Fortfarande är det en dröm för många immigranter att komma till USA och göra sin lycka. USA välstånd är uppbyggt av åtskilliga immigranter hårda arbete.

Källor: Wikipedia, historiska dokument m.m.

Allan Kvalevaag
2016-12-11