Runor

Allmänt
Var ifrån runorna härstammar är inte klarlagt. De äldsta runorna man känner till är från 100- till 200-talet. Man har funnit runorna på en spjutspets som är från 200-talet e.Kr. Norden som var ett mycket stort område utvecklade olika dialekter beroende på var man befann sig. Runorna ser inte likadana ut från 400-, 600- eller från slutet av 1000-talet. Det har skett en förändringsprocess hela tiden, nya runor har tillkommit och andra har förändrats. Sverige är det land i världen som har flest runstenar. Vid Röks kyrka norr om Ödeshög i Östergötland finns en märklig runsten som restes under 800-talet av en man som kallade sig Varin för att hedra sin döde sons minne. Fortfarande forskas det om stenen med sina komplicerade berättelser. Stenen är två och en halv meter hög ovan jord och drygt en meter under marken. Stenen är full med runor och lönnrunor. På framsidan finns omkring 280- och på baksidan ca: 450 runor. Den som har ristat har på ett snillrikt vis gjort så att alla runorna kan läsas av den som står på marken.

Runlära
Runorna som kallas för futhark efter de första sex runorna i ”alfabetet” är uppdelat i tre ätter, 1 – 6 kallas för Freys ätt, runa 7 – 11 kallas för Hagals ätt och 12 – 16 kallas för Tyrs ätt. Det kan vara svårt att läsa en runsten om man inte känner till med vilken typ av runor stenen är hugen, vilken teknik som använts och hur orden ska ljudas fram. Jag ska inte gå in på runlära det är inte mitt område utan lämnar det till dem som kan. Besök gärna Riksantikvarieämbetet med Runverket som har en mycket bra sida.

Användningsområden
Vad har då runorna använts till? Faktiskt har dem använts till ganska mycket. Dom har använts till att skriva ut kvitton vid olika uppgörelser på en träskiva eller bara som enkla minnesstenar där en person hedras. Det förekommer även rent klotter som t.ex. i Istanbul i Agia Sofia kyrkan, där en person (viking förmodas) har klottrat in sitt namn uppe på Balistraden. Runor har använts för att skriva mer ekivoka texter där rena könsord finns med. Det runorna är mest känt för är runstenar som beskriver hur män kämpat eller stupat i olika strider.

Vikingatidens runor
De runor som användes av vikingarna utvecklades från 24 till 16 runor. Anledningen till detta var att språket utvecklades under 700- 800-talet i norden. Man hade ett behov att skriva runor mer som man talade. Språk och skriftspråk har alltid och kommer alltid att utvecklas i takt med varandra. Dock är det av naturlig själ så att uttalet kom före det skrivna ordet.

Urnordiska runor
Runorna som har många likheter med alfabetet runt Medelhavet vid århundradena före Kristi födelse. Några av dessa har troligen varit förebild då runskriften skapades. Den äldsta runraden (urnordiska) bestod av 24 olika runor. Varje runa hade ett namn som började med det ljud runan användes till.

Vallentuna kyrka
Upptäckt av runsten vid Vallentuna kyrka i samband med ett kabelarbete schaktades jordmassor, lera och sten bort för att senare kunna placera stenarna på en parkeringsplats som hinder. Stenen har sedan legat på sin nya plats vid parkeringsplatsen utan att man upptäckt att det var en runsten. Vårregnet hjälpte till att spola stenen ren från lera och smuts och då upptäcktes den av en trädgårdsarbetare. Kyrkans personal insåg att det låg en skatt mitt på deras parkeringsplats. Runstenen är från senare del av vikingatiden, runt 1000-talet och har lite skador på sig. Hela inskriptionen kan inte läsas men resten lyder ”…fr reste denna sten efter Frösten sin fader”. Vid Vallentunas gamla 1100-tals kyrka finns idag redan sex kända runstenar placerade. Platsen ingår i besöksområdet Runriket där Stockholms läns museum tillsammans med Täby och Vallentuna kommuner lyfter fram de unika runstensmiljöer som finns runt Vallentuna sjön. Den nya stenen gör förstås området än mer intressant. Den är också en bit i det historiska pussel som museet lägger kring de släkter som rest runstenar i trakten. Via runstensinskriptionerna har museet nämligen lyckats kartlägga två släkters olika släktband och historia.

Klicka för mer detaljer

Örberga kyrka
Arkeologiska fynd har gjorts vid Örberga kyrka i Dals församling i Östergötland. I samband med dräneringsarbeten den 14 nov. 2005 fann man en unik lockhäll, troligen har den från början fungerat som lock på en Eskilstunakista, den har återanvänts som gravhäll. Då man återfann den, låg den med den ornamenterade sidan nedåt.

Eskilstunakistan är en vacker kista med ornamenterade sidostycken som låter oss ana drakslingor. Kistan som har tagits upp skall restaureras och ställas ut i tiondeboden på kyrkogårdens södra långsida vilket passar bra tidsmässigt då boden är daterad från år 1116. För er som vill läsa mer om Eskilstunakistor kan här ta del av ny forskning.

 

Ett 3-4 cm långt avbrutit rörben som formats trekantigt, med släta sidor. På två av dessa var små runor inristade.

Skänninge
Ett 3-4 cm långt avbrutit rörben som formats trekantigt, med släta sidor. På två av dessa var små runor inristade. Vid de omfattande arbetena 2005 med dubbelspåret i Skänninge har det vid utgrävningarna bl.a. funnit en benbit med inristade runor.

Vid arkeologiska utgrävningar i kvarteret Munkgärdet i Skänninge, väster om Linköping, hittades den 29 november 2004 ett litet blybleck i form av ett blykors med ett sextiotal inristade runor. Blecket är cirka 2,5 gånger 3 cm och 1-2 mm tjockt. På blecket har någon ristat in runor, troligen med en liten kniv. Föremålet som är lite skadat, endast en liten del av inskriften finns med. Det hittades i en grav i dominikanernas klosterkyrka vid utgrävningen inför det planerade dubbelspåret. Det mesta av runorna går dock att läsa. Det intressanta är att texten inte är på latin, utan på folkspråket. Enligt Riksantikvarieämbetet är inskriften sannolikt en bön för den döda, troligtvis Ave Maria. På medeltiden då fyndet dateras från, ansågs bly vara en magisk metall. Bly var lätt att få tag på, det byggdes mycket kyrkor där bly användes till fönsterspröjs. Totalt känner arkeologerna endast till ett 20-tal fynd av blybleck i Sverige vilket gör detta mycket intressant.

Get Adobe Flash player

Klicka här så öppnas ett nytt fönster med illustrationer över  vikingatidens runor.

 

Länkar
KulturbilderSvenska kulturbilder, en sida full med information, bilder på runstenar, en av de bästa sidorna jag sett.
Grimners runor en sida som berättar om dess ursprung, runmagi, hur man tolkar runor och mycket mer.
Arild Hauges Runer har ett uppslagsverk, för så måste man kalla denna sida. En innehållsrik plats där man inte bara kan läsa om runor utan även nordisk historia.
Thesauruslex har lite av varje, information om runskrift från språkvetenskaplig, arkeologisk eller teknisk synpunkt.
Sveriges runinskrifter gav ut en bok redan 1922 av runforskaren och professorn Erik Brate vid Uppsala universitet. Titta gärna under böcker där finner du några som har hjälpt mig mycket. ”Vikingarnas egna ord” och ”Runor” skrivna av Lars Magnar Enoksen.